Nu är vi inne i vår lediga höstlovsvecka som sagt. Helgen var fylld av folk, specifikt holländare. Vi hade nämligen besök av några vänner av familjen från Holland/Sverige, så det var fullt hus. Själva så försökte vi att inte ta upp för mycket plats så vi var bl.a. på stan och shoppade en vinterjacka till Mickan, men framåt kvällen var det stormiddag där hälften av deltagarna var barn, så det blev mycket ståhej. 

 

Sen så kan vi meddela att Mikaela har bytt au pair-familj. Det kanske kommer lite oväntat, men hon fick erbjudandet i veckan och vi diskuterade tillsammans och kom fram till att hon i alla fall skulle åka dit på intervju. Eftersom den "första" familjen är en jättebra, mysig och ödmjuk familj så var det ett svårt val, och självklart var det jobbigt att förklara för dem. Arbetssysslorna har inte riktigt varit det Mickan har varit ute efter, och det har gjort det lite segt att jobba. Det kändes inte som att pojkarna behövde så mycket hjälp hemma, förutom med att laga mat, och eftersom de börjar komma upp i den åldern då de vill börja klara sig själva så märktes det rätt tydligt. Inte för att de var otrevliga eller något sånt, men de vill gärna ha egen tid, och inte en barnvakt omkring sig.

 

Med detta i bakhuvudet så åkte Mikaela på intervjun hos den andra familjen som dessutom är britter. De behövde hjälp med sina två yngre barn (4 och 7 år gamla), vilket inbjuder till mer lek och pyssel på barnens initativ. De behöver också skjuts till skolan och en hel del aktiviteter, och sen blir det lite städning då och då. Med tanke på att det finns mer att göra så att tiden går och att man samtidigt kan ha det roligt på jobbet, samt att det ger en mycket bra erfarenhet när man känner att man gör något för barnen (på engelska dessutom), så kändes det inte mer än rätt att byta familj. Den "första" familjen tog beskedet bra och var mycket förstående. Det visar ju bara vilken trevlig familj de är, och det kommer självklart vara tråkigt att lämna dem.

 

På helt andra noter så har vi väl mest slöat den här veckan. Vi fick ett halloween-ryck och åkte iväg på jakt efter en pumpa. Det visade sig att pumpor är sällsynta här (eller så är de slutsålda?), men efter några timmar kom vi i alla fall hem med tre stycken som vi skar upp och fixade till. Ja, sen har vi inte gjort så mycket mer. Lägenheten börjar mer och mer se ut som ett hem, och saker börjar packas upp. Mer om lägenheten kan vi ta i nästa inlägg, då den antagligen är ännu hemtrevligare.

 

Hej...

Då sitter jag, Mikaela här själv igen då och ska försöka få ihop ett godkänt blogginlägg, då vi i föregående sa att vi skulle bli bättre på att blogga. 

Livet i Luxemburg rullar på. Man märker att man verkligen har fått in en vardag nu. Måndag till fredag är nästan allt samma sak. Klockan ringer 06.30, snooze tre gånger, Linus går och duschar, kommer upp och puttar på mig och vi går ned och äter frukost. En timma senare drar sig Linus till jobbet och jag kör barnen till skolan. Något jag är riktigt stolt över är att jag varje morgon utom tisdagar har som vana att springa. Något som jag aldrig har gjort förut. Det får min dag att rulla på ännu lite mer, den får ännu lite mer struktor och det får mig att faktiskt känna mig stolt. Jag kanske inte är världens bästa löpare. Jag är inte stolt över min kondition eller att jag är duktig på att springa. Det jag är stolt över är att jag i alla fall GÖR DET. 

Efter att ha sprungit blir det lite datortid, kanske lite skype med morsan för att sedan invänta klockslaget då jag ska bege mig till mitt jobb. Som ibland är senare och ibland är tidigare. De senare dagarna har jag och Linus börjat Luncha tillsammans. Hur mysigt som helst, dagens höjdpunkt för min del dem dagarna. 

Såhär rullar våra veckodagar på, och man märker att man uppskattar helgerna så mycket mer när man faktikst har en vardag som innebär tidiga mornar och sena kvällar med saker att göra på dagarna. 

 

Nu har vi båda i alla fall "höstlov". Jag vet inte vad man kallar det när man har "lov" från jobb. Ska bli skönt att fakitkst få umgås med varandra. Trots att det BARA har gått två veckor, så saknar jag att umgås med Linus på dagarna, att ha honom runt mig. Särskilt när jag sitter hemma själv så länge de dagarna jag börjar sent. (Ja, jag kan hitta på saker att göra, och det gör jag också. Fast inte lika roligt ensam!)

Våra planer för lovet är väldigt diffusa, men vi ska försöka att åka till någon annan stad i något annat land. 

 

Renoverinen kan jag också nämna är verkligen på sluttampen nu. Förhoppningsvis blir golvläggarna klara idag och vi kan sätta igång och möblera lägenheten och göra den hemtrevlig och mysig. YEY! Inga mer snickare! Inga mer oljud! GULD!

 

Nu ska jag nog faktiskt ta mig i kragen och springa i några minuter. Hejdå! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja då sitter vi nu båda här och satsar på att skriva ett givande inlägg eftersom det (åter igen) var så länge sedan vi skrev något. Vi ber om ursäkt för det. Så vad har vi gjort då? Veckan har flytit på väldigt snabbt. Eftersom vi jobbar så olika tider så är det svårt att hitta bloggtid på kvällarna, då man kanske prioriterar andra saker än att sätta sig vid en dator tillsammans.

 

Det kanske mest intressanta att berätta om är nog vår helg då vi mest har jobbat under veckan. I fredags bestämde vi oss för att gå ut och ta några drinkar, då vi hade fått ett tips om en bra bar i stan. Vi gav oss ut framåt kvällen och letade och letade men just den baren fann vi aldrig. Vi hamnade till slut på en mysig bar i vårat bostadsområde då vi inte kände för stadens utbud. Det får bli en annan gång.

 

I lördags fick vi erbjudandet om att vara barnvakter åt Mikaelas au pair-barn då föräldrarna skulle bort på kvällen. Eftersom Linus aldrig träffat barnen eller föräldrarna så tyckte vi båda att det var en bra idé och att det skulle bli en trevlig kväll. Vi åt en trevlig middag med barnen (de hade även en kompis över på besök) och sedan kollade vi film. Riktigt mer än så hann vi inte göra med dem, då de hade en sängtid att passa. Linus intryck av dem var i alla fall mycket positiv och tycker att Mikaela har hamnat i en mycket bra och trevlig familj att arbeta hos!

 

Igår (söndag) var vi på Utopolis som är en bio/nöjeshall. Eller egentligen är det som en bio fast med en massa restauranger där man kan äta middag innan bion, vilket är ett trevligt upplägg. Vi käkade hamburgare på en jättemysig amerikansk sportbar och sen såg vi Savages. Mycket trevlig kväll!

 

Vi kan avsluta med att göra er lite avundsjuka där hemma då sommaren helt otroligt nog har letat sig tillbaka hit. Hela helgen har varit runt 20 grader varm och vi har kunnat gå i t-shirt, så hoppas det håller i sig! Sen lovar vi att försöka blogga mer när vi har tiden, så ni slipper gå och oroa er där hemma. Förvänta er i alla fall minst en vecklig uppdatering. 

 

Nu ska även jag, Linus, ta mig i kragen och skriva ett inlägg, då det har varit dålig uppdatering på sistone. Ni är säkert lite nyfikna över mitt jobb så tänkte försöka beskriva vad jag gör. För det första så ska jag bara rätta mig själv då jag INTE jobbar på Ikano Banken, utan Ikano S.A. (eller Ikano Group kanske det är?). Vi behöver inte göra det krångligare än så för knappt jag vet hierarkin bakom alla dessa företag. Nåväl. Det jag har som huvudarbetsuppgift är att indexera/arkivera skannade dokument. Ca 800 dokument blev skannade men sen liggandes på hög, och dessa dokument skulle behövas finnas tillgängliga i en databas så att man kan söka upp dem. Jag kollar igenom varje dokument och ger de namn, beskrivning, datum m.m. så att de ska vara lätta att söka efter.

 

Själva arbetsuppgiften är lite som ett projekt alltså. Det låter kanske monotont, men det är ändå inte så farligt. Atmosfären är väldigt avslappnad och personalen är hur trevlig som helst! Det är väldigt blandade nationaliteter så det är engelska som gäller, dock finns det väldigt många svenskar så man kan ändå känna sig "hemma" i språket då och då. Bra förmåner så som gratis kaffe och frukt uppskattas, och så är det väldigt flexibelt arbete då man kan lägga upp sin arbetstid mycket själv och ta raster, lunch och gå hem när man vill. Jag tror jag kommer trivas i de ca 1-2 månaderna jag kommer jobba där!

 

Nu ska jag gå och äta, och så lovar vi att bli bättre på att blogga!

Ja, jag vet att det var länge sedan vi skrev men vi har inte haft så mycket att blogga om. Nu sitter i alla fall jag, Mikaela här och skypar med lite kompisar. Har nyss varit ute och promenerat en morgonpromenad själv, då Linus idag har börjat sitt jobb. Fast det får han själv berätta om när han kommer hem ikväll. 

Med tanke på att vi inte har så mycket att skriva om så har det med andra ord inte hänt så mycket under de senaste dagarna. Vi har umgåtts tillsammans(Jag och Linus) och tillsammans med familjen. I eftermiddag ska jag själv bege mig till jobbet, idag börjar jag så sent som 16.00. Lite segt att börja så sent, ocha att Linus börjar så tidigt. Det kommer alltså inte att bli så många timmar under veckorna som vi kommer att kunna ses, då jag kommer hem runt 20.00 ca. 

 

För er som är lite nyfikna över mitt jobb så kan jag väl säga att det går bättre och bättre. Killarna är det väl fortfarande lite svårt med, de gillar att gärna vara lite för sig själva. Så det blir lite klurigt att hitta kryphål så vi kan hitta på saker och ting. Ibland tryter också min egen fantasi vilket då självklart inte gör det hela enklare. Så om ni läsare har några bra idéer på vad jag kan göra med två killar på 11-12 år, hojta gärna till. Familjen rent generellt är jättegoa och jag trivs. Jag tror att inom några veckor är jag lite mer varm i kläderna runt pojkarna och även dem runt mig...så det ska nog lösa sig finfint detta ska vi se. Det är som sagt ett jobb och jag är väldigt glad över att jag ens har ett jobb, och att jag fick ett så pass bra jobb trots allt. (En fågel har viskat i mitt öra att pappa blir arg om jag klagar, så jag får passa mig på det planet).

 

Våra planer för framtiden här i Luxemburg är nu att återvända hem till Sverige under jul för att fira jul och nyår med familj och vänner. För att sedan i början av Januari återigen återvända hit och fortsätta jobba och tjäna ihop pengar. För vad skulle ni välja? Vara kvar i Sverige hela vintern/våren och vara arbetslösa och behöva söka jobb, eller åka tillbaka till stället där man har ett jobb och kan börja tjäna pengar direkt? Ja, precis. Ni skulle också välja att återvända. Så, det är antagligen så det kommer att bli. Och för mig så känns det väldigt bra. Vilket jag också tror att Linus tycker. 

 

Lite kort om renoveringen kan jag dra också. Det går framåt. Köket förväntas att vara klart på fredag och då kan golvläggarna komma tillbaka nästa vecka och lägga klart golvet. Så det kommer nog ta ytterligare 2 veckor innan lägenheten är klar. Puh. 

 

Det var nog allt för mig denna gång. Nu ska jag försöka att hitta på någonting innan jobbet. Kan ju inte sitta här inne hela dagen. Eller kan jag?...

 

Hejs! 

 

En fin söndag som denna så har vi precis passat på att ta en lång skogspromenad i de fina spåren som finns här. Ännu ett tecken på att man börjar bli äldre, när man utnyttjar det fina solskensvädret till att gå ut i skogen. Det börjar även bli mer och mer hemtrevligt här i huset. Vi har bl.a. fått vårat rum inrett och klart! Golvet är lagt, vi har köpt sängben så att vi inte behöver sova "på" golvet och så har vi fått in lite mer möbler. Bild bifogad. Köket är ännu inte helt klart men det går i alla fall att bruka fullt ut igen, vilket är skönt då man slipper köpa hem apmat varje dag. Snart är golvet helt klart på övervåningen och snart är även alla väggar rivna så förhoppningsvis är det här renoveringskaoset snart över.

 

Mikaela har jobbat i en vecka nu och tycker det går bra! Självklart krävs det tid att lära känna familjen och framför allt barnen som är i den där åldern då man helst vill börja klara sig själv. Annars får hon mest laga mat, hjälpa till med läxor och skjutsa till träningar. Med andra ord ett inte allt för krävande jobb. Och så ska även Linus börja jobba faktiskt, vilket är roligt! Den 15e oktober ska han få ett temporärt arbete på Ikanobanken där han i och för sig inte ska göra de mest krävande/roliga sysslorna, men det är ändå ett jobb. Skanna papper och arkivera saker behövs också göras... Detta bidrar till att vi inte kommer få så många timmar per dag att träffas och umgås med varandra då Mikaela börjar jobba när Linus slutar, men det ska vi nog härda ut i en månad. Kul med lite erfarenhet, rutiner och framför allt pengar så att vi kan genomföra lite varma och långa resor lite längre fram i tiden. 

 

Mikaelas au pair-familj har bott här i Luxemburg i ca 15 år så de har gett oss lite tips på aktiviteter man kan sysselsätta sig med här på t.ex. helger, men det kan vi återkomma med när vi har kollat upp de närmre.

 

Tschüss!

Mickan är åter igen och jobbar så jag tar mig ännu mer frihet och bloggar själv! Renoveringen är i full fas och det TÄR lite, men man står ut. Man får helt enkelt acceptera att köket är oåtkomligt och att man får äta kebab, McDonalds och annan skräpmat varje måltid. Livet är hårt.

 

Mickan drog nyss iväg till au pair-familjen för att jobba lite, och lämnar mig här ensam i kaoset, så jag tänkte passa på och göra ett snabbt inlägg. Nu är det ca 5-6 hantverkare här och slår ner väggar, borrar, lägger golv och sågar. Det är inte en lugn stund, inomhus orkar jag inte vara mycket längre till. Dock ska jag hämta barnen om ca 2 timmar, så vet inte riktigt vad jag hinner med att göra.

 

Här kommer några bilder som beskriver läget