Hallå där!

 

Vi båda är mycket stolta att kunna berätta att vi har genomfört våra mål som vi satte upp inför loppet (10 km) som vi sprang igår. Mikaela som aldrig ens har sprungit 5km har hårdtränat under ca 7 veckors tid och följt ett schema som bevisligen har fungerat väldigt bra! Linus som har sprungit en mil några gånger tidigare satsade på att komma under 50 minuter.

 

Det var ett skönt lopp att springa som var lite i utkanten av Luxemburg stad med både landskap och bostadsområden. Linus som var förkyld bara precis dagen innan tvekade först om det var vettigt att delta, men insåg på söndagsmorgonen vid halv sju att det nog ändå skulle gå.

 

Mikaela sprang i mål på 1 timme och 9 minuter vilket hon är och ska vara riktigt stolt över! Linus som sprang i mål på 49 och en halv minut är stoltare över henne än sig själv även fast han klarade sitt mål. Att se Mikaela inte ge upp och aldrig börja gå under loppet och hålla ut ända till slutet var starkt! Hon fick bättre tid än hon trodde hon skulle få och pushade till och med en annan deltagare i slutspurten till att ge allt i slutet. Den andra deltagaren hade börjat gå av utmattning men tillsammans stärkte de varandra de där sista tunga stegen. Han tackade efter målgången och där nåddes den absoluta toppen av allt slit och hård träning som lagts in de senaste veckorna. Med träning, vilja, motivation och lite ge fan så blev det ett mycket lyckat lopp!

 

Egentligen har det hänt mer saker än bara det här loppet igår, inser att det var ett tag sen som vi uppdaterade här vilket vi har sagt för många gånger redan. Det har varit fantastiskt vårväder med temperaturer allt mellan 10 till nästan 18 grader. Soligt och varmt. Det var dock förra veckan. I skrivande stund är det nollgradigt och piskande snöregn. Imorgon blir det kanske minusgrader och det håller i sig. Rena rama Sverigevädret. Aja, det får man väl ta när det är mars. Och sista klagomålet; fogmassan till badrummet är slut så badrummet är inte klart än och blir antagligen inte klart den här veckan heller.

 

Men nu blickar vi framåt! Vi har gästar och vår att se fram emot! Nästa lördag åker famlijen här till Malaysia (jobbigt) för att lämna oss själva i två veckor. Då får vi besök av både vänner och familj.

 

Det verkar även som att Linus inte har tillfälle att jobba något mer på Ikano. Synd, men man får ändå vara tacksam för de 4 månaderna man har fått chansen att jobba där och lärt känna nytt folk och fått lite ny erfarenhet. Resterande tid här i Lux får man söka sig till något nytt och försöka hålla sig aktiverad. Hemmaarbete och träning får stå på agendan. Vi får se!

 

Vi tar oss i kragen och skriver långa inlägg ibland.